Ja, jag och min symaskin har ju sedan länge en relation i nöd och lust. I nöd för att skingra tankarna när Julia var döende, och nu mer och mer så syr jag av lust!
Men i morse var det nöd. Jag hade första besöket på BVC, och vad tar man på sig när man ska gå hemifrån och mammabyxorna känns FÖR värdelöst, och allt annat är för tajt? Under en av nattamningara kom jag på ett redo-projekt, som fick gå av stapeln i morse!
Det startade med den här tunikan. Inköpt för några år sedan, och har aldrig känts riktigt bra. Bredrandigt sägs ju inte vara smickrande precis, och skärningen ovan bysten gör att brösten ser väldigt stora ut. Så...
Klippa, klippa, klippa och sy en smidig trikåkjol! Sydde en dubbelvikt linning i trikå, så kan man fälla upp och ner den för att justera längden på kjolen. Mycket mer praktisk plagg än tunika när man ska amma!
Dessutom blev det en snutt kvar, som så passande blev några kräklappar (alla ligger i tvätten). Tog en gammal handduk, som fått en fläck som inte gick bort i tvätten, och använde som baksida.
Så vi klarade BVC-besöket galant, och är nu hemma i lugnets trygga vrå igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar