Kämpa, mitt älskade barn, har jag viskat många gånger i hennes lilla öra. Min dotter drabbades av cancer två år gammal. En lång tid har för henne varit en kamp för överlevnad. När livet varit för tungt för att orka leva, har jag verklighetsflytt till symaskinen, en trogen vän, som finns där när jag behöver, och som utmanar mig att tänka på världsliga saker en stund.
Jag är hobbysömmerska, är mamma till två små flickor och en liten bebispojke, och är gift med världens bästa man.
Ja, jag syr fortfarande kläder, även om jag inte hinner blogga så ofta om det. Här var två beställda tröjor. Båda med knäppning i halsen. Den gröna med namntryck på ryggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar