Det går nog inte en dag utan att jag tänker på människor som just nu måste kämpa för livet. Ett ställe som verkligen vänder upp och ner på familjer är om man måste läggas in på neonatalavdelningen, dvs föder sitt barn för tidigt, vilket leder till att barnet behöver vård för att överleva. Stor förväntan på babylycka byts ut mot förskräckelse över bräckligheten i livet. Jag har haft normala graviditeter och förlossningar, men kan ända ofta tänka på de här familjerna. (Avdelningen ligger granne med barnavdelningen vi brukar va på).
Nu till alla hjärtans dag har jag pysslat med alla små, små tygbitar jag spar på, och sytt mössor i ministorlek och skickat till den här avdelningen.
Jag önskar att jag hade kunnat rädda alla barn från lidande, men eftersom det är omöjligt vill jag göra det lilla jag kan.
Va fin du är!
SvaraRaderaVilken fin tanke. Ser fram emot att få se mössorna på jobbet framöver :-) (jobbar på NEO i Linköping)
SvaraRaderaJag har skickat dem till Norrköping, men skrev att de kan skicka dem vidare till US om de är för små för deras barn. Så kanske dyker de upp även i Linköping!
SvaraRaderaJättefin tanke. Vi låg på "Neo" med vår dotter som hade det lite jobbigt när hon föddes. En sån tanke skulle ha gjort oss varma i hjärtat.
SvaraRaderaDu har ett stort hjärta Johanna. Kram Sara
SvaraRadera