-skapar för att överleva

Kämpa, mitt älskade barn, har jag viskat många gånger i hennes lilla öra. Min dotter drabbades av cancer två år gammal. En lång tid har för henne varit en kamp för överlevnad. När livet varit för tungt för att orka leva, har jag verklighetsflytt till symaskinen, en trogen vän, som finns där när jag behöver, och som utmanar mig att tänka på världsliga saker en stund. Jag är hobbysömmerska, är mamma till två små flickor och en liten bebispojke, och är gift med världens bästa man.

fredag 22 augusti 2014

Sova sött

Nog för att han är söt, men när man bråkat och testat diverse läggningsknep i flera timmar så är det här busiga leendet mycket provocerande. 
Jag blev till slut så tålamodsfattig att jag steg ut på bron utanför dörren och andades frisk, kall nattluft. Där i duggregnet blev jag bjuden på något så vackert av naturen. Se här. Sen när jag några sekunder senare gick in igen var snorungen borta. Han hade sprungit och gömt sig. "Andas lugnt, tänk på den vackra droppen"...

onsdag 20 augusti 2014

Att sänka kraven

Ibland måste vi sänka våra krav för att ha en möjlighet att kunna uppnå dem, och kunna somna nöjda med oss själva. Jag är bra på att utmana mig själv att hinna/orka/tåla massa saker. Jag är sällan nöjd med mig själv. Ni vet, man önskade ju att köttbullarna var lagade från grunden, att nålfällan i tvättmaskinen var rengjord, att bilen inte hade rosa godisklet i baksätet, osv osv. Det är det som är grejen. Det sinar aldrig. Man kan ALLTID bli bättre. Men vill vi det? Nej! Vi vill tycka att vi är bra (läs bäst), och att det vi lyckas uppnå är alldeles "good enough". Så gissa om det är passande att slå upp det här receptet i en kokbok (skriven av mammor).
För det första. Man får vispa ihop en påse full med tillsatser utan att skämmas. För det andra. Jag heter Åke.

tisdag 19 augusti 2014

Storebröder

Stötte på en mamma på skolan idag som berättade att hon väntar fjärde barnet. Det är verkligen ett mirakel och något alldeles speciellt att få barn. Jag har fått tre barn, och känner mig helt nöjd och klar med det kapitlet i livet. Det är mest skönt att tänka så, men ibland får jag ett styng i hjärtat av sorg att aldrig mer få uppleva det där mirakulösa.

Det blir extra tydligt när andra människor är i den situationen. 

Ja, i alla fall så kom jag idag att tänka på den här t-shirten jag sytt på beställning för en tid sedan. Den användes för att berätta för släkten att en till liten var på väg :)

söndag 17 augusti 2014

Magi!

Förlåt att jag är väldigt sporadisk här. Jag vet inte ens om jag har några läsare förstås. Har fått veta att det inte är så enkelt att kommentera här på bloggen, men jag vet inte om det är så för alla, eller bara de som är otekniska? Jaja, jag skriver i alla fall, så var det bra med det.

Jag syr lite, ibland. Har faktiskt alltid beställningar som väntar på att sys. Galet att jag efter snart fem år alltid har det! Det är nåt magiskt över det. Så fort jag är klar med en beställning, så hinner det inte gå mer en ett par dagar så kommer det en ny. Jag menar allvar alltså! Galet.

 Nyligen var jag bortrest en vecka, och sydde klart den sista beställningen precis innan jag åkte iväg. Efter ett par dagar hann jag börja förvånas över att jag inte fick nån ny beställning. För i fem år har de avlöst varann, inom ett par dagar. Oftast i precis lagom tempo. Nån gång hade jag beställningsstopp för att jag inte hann med, men annars är det ett jämt, lagom flöde. SÅ märkligt. För det är människor helt oberoende av varann som beställer. Grannar, kollegor, gamla bekanta, bloggläsare, föräldrar till barn med särskilda behov osv. 
Det roliga var att jag hann bli lite förvånad i fem dagar nu på semestern. Att det inte kom in nån ny beställning. Sen visade det sig att jag råkat stänga av internet på nåt konstigt vis under semestern, så när jag väl såg det, och startade mailen, så mycket riktigt fanns det tre nya beställningar! Nu kanske magin med beställningsflödet försvinner för att jag skrivit om det här. Vem vet?

Sömnaden och skapandet är min terapi, min verklighetsflykt, (eller som min vän som är psykolog skulle säga, min återhämtning)  och den är SÅ viktig för mig. Ibland får jag för mig att det finns en Någon (läs Gud eller ödet om ni vill), som vet det, och ser till att jag har något för händer med alla beställningar. Utan sömnaden hade jag inte överlevt cancerhelvetet. Eller jo, det hade jag kanske. Men det har avhjälpt mycket ångest, och gett mig kraft att fortsätta kämpa. Kämpa by JP.

Jaja, nog om det. Här kommer ett tips. Läs den här boken! (Låna den på bibblan!) jag blev superinspirerad. September kommer vara köpstopp i vår familj. Jag har en ambition att blogga om det då!

tisdag 5 augusti 2014

Loppislampa

Jag har snöat in på lampor. Begagnade lampor som man designar om. Den första är en gammal lampa från våra egna gömmor. Jag glömde ta före-bild på dem, men jag har målat knopparna och bytt från ett vitt tyg till det här blommiga loppisfyndet jag haft i skåpet något år, och sen satt i en stor lampa i. 
Den andra köpte jag på loppis för 40kr, klädde om den med ett spetstyg (loppis med) och satte även här i en stor lampa. 
Den var svårfångad på bild. Men ni ser ju lite grann. 

måndag 4 augusti 2014

Sommar

Jag har länge tänkt sy en väska. En somrig väska. Och nu, när sommaren snart är över så äntligen blev det av. 

tisdag 22 juli 2014

Hett tips

Ja hettan är ett faktum, och just nu känns det som att den alltid kommer att vara här. Därför får ni ett hett tips. Jag har hittat onepiece a la summer! Fyndat på Tradera faktiskt. Haremsbyxa. Kan rekommenderas! Om man vill kan man ha dem med smocken kring midjan och då blir det långbyxor. Mycket svalt plagg!