-skapar för att överleva

Kämpa, mitt älskade barn, har jag viskat många gånger i hennes lilla öra. Min dotter drabbades av cancer två år gammal. En lång tid har för henne varit en kamp för överlevnad. När livet varit för tungt för att orka leva, har jag verklighetsflytt till symaskinen, en trogen vän, som finns där när jag behöver, och som utmanar mig att tänka på världsliga saker en stund. Jag är hobbysömmerska, är mamma till två små flickor och en liten bebispojke, och är gift med världens bästa man.

tisdag 24 april 2012

Bebis, bebis, bebis...

Jag ber om ursäkt för det insnöade temat bebis. Men ni vet hur det är, när förlossning närmar sig så blir man vare sig man vill eller inte, trots att det är tredje gången, helt uppslukad.
För några dagar sedan tappade jag bort lillasyster när vi var och lånade böcker på biblioteket, och en halvtimme senare när vi var på vårdcentralen försvann storasyster. Någon sa då att det nog vore bäst om lillen kom ut, innan det händer nåt farligt. Och nog är det så att de andra barnen kommer lite i skuggan av trötthet, okoncentration, och trögtänkthet...

Jag syr faktiskt lite fortfarande, och tänkte sätta upp ett litet mål att sy minst ett plagg till bebisen varje dag. Det sprack första dagen. Soffan roffade åt sig uppmärksamheten när barnen somnade...
Men lite beställningar blir av!
Här är en namnmössa i guldtryck. Färgen är lite besvärlig, så jag behövde tre lager innan lejonet var tillräckligt guldigt...Men visst blev den fin!?

1 kommentar:

  1. Hahaha! Vilket underbart kort på magen och tjejerna :-)

    Kram och lycka till med födandet när det är dax.
    // Karin

    SvaraRadera