Kreativt

Sömnad är den mest inspirerande formen av kreativitet (för mig), men småbarnslivet kräver annat än att kunna sitta vid symaskinen med saxar och nålar. Så idag gjorde vi en play-doh deg. Gul. En av mina favoritfärger.

Tänkte bjuda på receptet, för jag gissar att de flesta av er som läser har barn i er närhet som skulle kunna uppskatta lite kladdande. Mina barn gillar att vara med och baka degen lika mycket som att leka med den när den är klar.

 

2,5dl vetemjöl

1dl salt

2,5dl vatten

1msk olja

½msk alun (finns bland kryddor i affären)

karamellfärg efter behag

 

Blanda vetemjöl och salt i en bunke. Häll vatten och olja, alun och karamellfärg i en kastrull. När det kokat upp hälls vattenblandningen över mjölblandningen i bunken. Knåda ihop till en deg. Svalna. Förvara i plastpåse. ÄT inte!

 

Tillbaka till mitt midjeproblem, så har jag ju köpt en maggördel, och haft i två dagar. Den har gett mig en värkande svankrygg. Vet egentligen inte varför, men idag fick gördeln vila. Får använda den en annan dag. Den var för dyr för att strunta i ;)

I morgon blir det i alla fall introduktion med en tränare på gymmet. Undra om de har apparater för att återställa min kropp?

 

Egentligen vet jag inte varför midjan har blivit omtalad här i skapandebloggen. Kanske för att jag inte längre kan skriva om oviktiga saker på FB? Man kan ju tro att jag tycker midjan är viktig. Men så ytlig är jag nog inte. Bara ibland, när livet inte bjuder på större problem. Och vet ni vad? Då kan jag verkligen njuta av att ha ett så banalt problem!

 

För ett tag sen fick jag frågan av en bloggläsare om jag inte kunde visa ett kort på mig själv här på bloggen. Jag är ju ingen linslus, men har efter midjebestyret kommit på att ni kanske har fått en märklig bild av mig. Lägger ett kort i kanten, så vet ni!
Tack och godnatt.