-skapar för att överleva

Kämpa, mitt älskade barn, har jag viskat många gånger i hennes lilla öra. Min dotter drabbades av cancer två år gammal. En lång tid har för henne varit en kamp för överlevnad. När livet varit för tungt för att orka leva, har jag verklighetsflytt till symaskinen, en trogen vän, som finns där när jag behöver, och som utmanar mig att tänka på världsliga saker en stund. Jag är hobbysömmerska, är mamma till två små flickor och en liten bebispojke, och är gift med världens bästa man.

tisdag 21 augusti 2012

Uppföljning

Det är med rivstart av vardag och mina utmaningar går väl lite sisådär kan man säga. En dag har gått och jag kan väl summera punkterna såhär:

* Var på Zumba igår, vilket var väldigt komplicerat. Jag har inte en droppe latinamerikanskt blod i mig, så höfterna vickade inte i takt. Efter passet kommer en av de andra fram och pekar på min mage och utbrister "den där kommer sova gott inatt".
Tack och godnatt. Jag vet att magen putar. Jag svarade henne att den redan har kommit ut, och det uppstod en enorm pinsamhet över hela situationen. Jag blev lite dämpad av det, men försöker omforma känslorna till motivation att träna bort maghänget. Han är ju faktiskt bara tre månader, och jag råkar ha haft en enormt putande mage innan han behagade komma. Måste visa en bild till mitt försvar,
Två veckor innan förlossning

* Min facebook-abstinens blev inte mildare av att jag när jag kom till dagis efter sommarlovet fick reda på att dagisavdelningen numera ska ha en facebook-sida. Suck.

* Okej, men nu till det positiva! Jag har lyckats sy nio dreglisar som levererats till öppna förskolan OCH jag bloggar idag igen. Inte så mycket om sömnad, men so what.





2 kommentarer:

  1. Heja dig! Det är ju superbra att du tränar. Människor borde lära sig att inte kommentera allt. Och du, heja dig ang Facebook! Vi har det inte och lever gott ändå :) kram Anna

    SvaraRadera
  2. Det är nu jag skulle vilja gå in och "gilla" ditt inlägg....så GILLA :-)

    SvaraRadera