Egentidens vikt

Jag har lite svårt att prioritera vad jag ska göra de få stunder jag inte gör allt som får vardagen att rulla här hemma. Det är ju inte så ofta förstås, men när det väl inträffar så blir jag lite stressad över allt jag önskar att jag hann. Jag älskar att skapa, men samtidigt försöker jag hinna träna. Det är ju på ett sätt ett skapande av den jag vill vara, (mest orkesmässigt, även om det inte är helt fel att få bort den värsta putmagen). Jag vill kunna lära mina barn att hjula och stå på händer. Till sommaren får det bli!

Idag blev det en sväng på gymmet när farmor hade bebis. För det är nog så, att egentid är inget som kommer till en, det gäller att planera in den efter de förutsättningar man har.

Sova, det planerar jag att göra när jag blir pensionär. Klyschigt nog blir jag faktiskt piggare av att göra givande saker än att försöka slumra under Bolibompa. Men för att inte förringa er som sover när tillfälle erbjuds, så kan jag tala om att jag i perioder inte har velat annat än att sova. Den post traumatiska reaktionen efter cancern gjorde att det enda jag ville var att sova. Därför kan jag nu verkligen njuta av att vilja och orka göra anda saker!

Har ni egentid och vad gör ni då?