-skapar för att överleva

Kämpa, mitt älskade barn, har jag viskat många gånger i hennes lilla öra. Min dotter drabbades av cancer två år gammal. En lång tid har för henne varit en kamp för överlevnad. När livet varit för tungt för att orka leva, har jag verklighetsflytt till symaskinen, en trogen vän, som finns där när jag behöver, och som utmanar mig att tänka på världsliga saker en stund. Jag är hobbysömmerska, är mamma till två små flickor och en liten bebispojke, och är gift med världens bästa man.

söndag 14 oktober 2012

Snuttar

Ja, alla dessa tygbitar som är mindre än stuvar, men tillräckligt stora till småsaker. Jag blir inte klok på dem. De räcker ju till en knälapp tex, och därför tycker jag att jag ska spara alla. Men efter ett tag hade jag en halv garderob full av dem, och insåg att jag inte hinner förbruka dem.

Så numera skänker jag dem till sjukhusets lekterapi, så att de sjuka barnen, som orkar att leka, kan sy dockkläder.
Upplagd av kl.

2 kommentarer:

  1. Emma23 oktober 2012 kl. 09:48

    Vilken fantastisk människa du är! Du gör så mycket för de sjuka barnen och jag blir glad av att läsa din blogg och se de fantastiskt fina saker du gör, att du skänker pengar till cancerforskning OCH hjälper barnen med terapi. Jag vill också passa på att tacka dig, när min dotter, som nu är sju månader, var nyfödd så somnade hon inte om hon inte ammade. Detta resulterade i många kvällar framför datorn med henne liggandes på amningskudden. Det var då jag hittade din blogg och blev så inspirerad av dina fina kläder och vilka fina tyger det finns så jag önskade mig en symaskin och började sy själv. Det är så fantastiskt roligt! Tack än en gång!

    SvaraRadera
    Svar
    1. KÄMPA by JP5 december 2012 kl. 20:31

      Emma, jag måste bara tacka för din fina kommentar! Jag tänker på den ofta, och det inspirerar mig att blogga vidare. Vad roligt att du själv syr! Det är en helt fantastisk hobby!

      Radera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)