Dansant

Mina flickor går på dans. Under lektionstid så sitter vi föräldrar utanför och småpratar. Det är väldigt trevliga föräldrar. Så en stunds avkoppling, tillsammans med andra avkopplade föräldrar. Ja, i och för sig har vi ju alla varsin halvårsbebis att underhålla, men i alla fall.

I småpratet kom vi in på min sömnad och blogg. Här är resultatet av det. En beställd body till en av de andra halvårsbebisarna! Man kan nästan tro att jag berättat om bloggen i marknadsföringssyfte. Men så var det inte. Sömnaden är inte min försörjning, det är min passion. Därför pratar jag om den. Ofta.

Pappan till den nya ägaren tittade noga på bodyn och tyckte den var så fin. (det var mamman som beställt den) Han sa till och med att jag var duktig! Jag blev alldeles förvånad. Både av intresset för bodyn och komplimangen. Pappan till mina barn varken tittar på plaggen eller berömmer mig. Fast det är klart, efter alla hundratals, ja faktiskt över tusen (eller är det tvåtusen?) plagg jag sytt så är det kanske inte så konstigt.

Jag tänker lite könsbundet märker jag. Pappor kan säkert vara väldigt intresserade av barnkläder. Eller?