-skapar för att överleva

Kämpa, mitt älskade barn, har jag viskat många gånger i hennes lilla öra. Min dotter drabbades av cancer två år gammal. En lång tid har för henne varit en kamp för överlevnad. När livet varit för tungt för att orka leva, har jag verklighetsflytt till symaskinen, en trogen vän, som finns där när jag behöver, och som utmanar mig att tänka på världsliga saker en stund. Jag är hobbysömmerska, är mamma till två små flickor och en liten bebispojke, och är gift med världens bästa man.

måndag 21 januari 2013

Ju förr desto bättre stämmer inte alltid...

...för på väg in i den här världen så ska man ha hunnit växa så mycket som möjligt innan man tittar ut.

Några vänner fick sitt barn flera veckor tidigare än beräknat. Som tur är mår lillflickan bra, och är snart framme vid sin beräknade förlossning. Prematurkläder är inte så vanligt i butikerna, så med den vetskapen sydde jag några små plagg till henne. Så tillsammans med några vänner gav vi dem som födelsepresent.

En liten klänning. Troligtvis helt opraktisk att använda, men SÅ gullig att sy i så små storlekar! Ett par hängselbyxor. Praktiskt sydda med bara en söm (bak) för att slippa skavande sömsmåner på känslig hud. En varm plyschtröja i omlottmodell och en enfärgad tröja, som är vändbar och alltså matchande till både byxorna och klänningen.
På klänningen har jag fått användning av min gamla spets.









Upplagd av kl.
Etiketter:

2 kommentarer:

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)