-skapar för att överleva

Kämpa, mitt älskade barn, har jag viskat många gånger i hennes lilla öra. Min dotter drabbades av cancer två år gammal. En lång tid har för henne varit en kamp för överlevnad. När livet varit för tungt för att orka leva, har jag verklighetsflytt till symaskinen, en trogen vän, som finns där när jag behöver, och som utmanar mig att tänka på världsliga saker en stund. Jag är hobbysömmerska, är mamma till två små flickor och en liten bebispojke, och är gift med världens bästa man.

torsdag 26 december 2013

Julklappar

Nu äntligen kan jag visa vad jag sytt senaste veckorna. Jag har sju syskonbarn, och jag tänkte att alla skulle få lika present. Så hittade jag det här tyget, som är min personlighet tryckt på textil, och jag klickade hem fem meter (znokdesign)
Så började jag sy hoodisar. Sex stycken i fem olika storlekar.

Men när jag kom till den sista, den största, så började mostern i mig att knorra. En tioårig flicka kanske inte tycker det är jättekul att ha en lika tröja som sina småbröder, eller sin ettåriga kusin? Så velade och vacklade jag, och gjorde en kovändning och sydde ett nattlinne istället.
Stl 164

Alla verkade nöjda med klapparna, och på juldagsmiddagen hade alla utom en sina tröjor på sig. Nattlinnet hade också gjort premiär, samma natt som Jesus föddes alltså. Enligt berättelsen så var väl jungfru Maria ungefär i Stl 164 då. Kanske 170.

Jag vet inte om jag redan är, eller snart kommer att bli, den där lite töntiga mostern som ger hemsydda, mjuka paket som alla måste låtsas gilla. Men jag lever i god tro så länge det går. 

4 kommentarer:

  1. superfina, komiskt nog råkar det gula vara ett av mina favvotyger, du råkar inte ha över till en mössa??? /Emma (grannen)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, det blev över eftersom jag sydde ett nattlinne istället för den största!

      Radera