Jag syr lite, ibland. Har faktiskt alltid beställningar som väntar på att sys. Galet att jag efter snart fem år alltid har det! Det är nåt magiskt över det. Så fort jag är klar med en beställning, så hinner det inte gå mer en ett par dagar så kommer det en ny. Jag menar allvar alltså! Galet.
Nyligen var jag bortrest en vecka, och sydde klart den sista beställningen precis innan jag åkte iväg. Efter ett par dagar hann jag börja förvånas över att jag inte fick nån ny beställning. För i fem år har de avlöst varann, inom ett par dagar. Oftast i precis lagom tempo. Nån gång hade jag beställningsstopp för att jag inte hann med, men annars är det ett jämt, lagom flöde. SÅ märkligt. För det är människor helt oberoende av varann som beställer. Grannar, kollegor, gamla bekanta, bloggläsare, föräldrar till barn med särskilda behov osv.
Det roliga var att jag hann bli lite förvånad i fem dagar nu på semestern. Att det inte kom in nån ny beställning. Sen visade det sig att jag råkat stänga av internet på nåt konstigt vis under semestern, så när jag väl såg det, och startade mailen, så mycket riktigt fanns det tre nya beställningar! Nu kanske magin med beställningsflödet försvinner för att jag skrivit om det här. Vem vet?
Sömnaden och skapandet är min terapi, min verklighetsflykt, (eller som min vän som är psykolog skulle säga, min återhämtning) och den är SÅ viktig för mig. Ibland får jag för mig att det finns en Någon (läs Gud eller ödet om ni vill), som vet det, och ser till att jag har något för händer med alla beställningar. Utan sömnaden hade jag inte överlevt cancerhelvetet. Eller jo, det hade jag kanske. Men det har avhjälpt mycket ångest, och gett mig kraft att fortsätta kämpa. Kämpa by JP.
Jaja, nog om det. Här kommer ett tips. Läs den här boken! (Låna den på bibblan!) jag blev superinspirerad. September kommer vara köpstopp i vår familj. Jag har en ambition att blogga om det då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar