Men igår berättade min syster att man myntat ett nytt uttryck, "köp och släng". Vilket alltså innebär att vi slänger för att vi tröttnar på saker, inte för att de är obrukbara. Usch, jag äcklas av vår tro att resurserna är oändliga! Jag måste säga att jag inte slänger nåt som inte är trasigt. Tröttnade saker = lägg på en viss plats och ge till den gäst du tror skulle uppskatta den (utlästa magasin/böcker, urvuxna barnsaker, etc) Eller lämna till Second hand.
Sen om det leder till någon slags ökad konsumtion i god tro för att man tycker man gör en god gärning kan ju diskuteras.
Idag skulle jag lämna tillbaka mina gamla kolsyrepatroner, eftersom vi inte skulle ha såna just nu. Men det FICK man inte?! Man var tvungen att köpa en ny för att få lämna den gamla. Jag blev en uns irriterad på känslan av att vi är fast i konsumtionens klor. Så jag tog hem mina tomma patroner igen. De får ligga här och skräpa tills handeln kommer på bättre tankar.
Jag och min älskade vän satt häromdagen uppkrupna i soffan och läste en bok hon fått ärva av sin mamma. På 80-talet sydde många mammor barnkläderna. Dels för att tyget var billigt så att det var ekonomiskt försvarbart, men de tog även tillvara gamla vuxenplagg och sydde om med. Back to basic! I will show you how.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar